Behandling med Superwash

Vid varma temperaturer expanderar fjällen på ullen. Om ullen dessutom tumlas runt och bearbetas när den är upphettad med varmt vatten så hakar fjällen upp sig i varandra. Det är detta som gör att ullen filtar sig. Alltså, tovar ihop sig och blir tjock och hård. När ull tovar ihop sig så krymper den mellan 25–30 %. Det är många som fått uppleva detta när de kastat sina älskade ulltröjor i tvättmaskinen eller torktumlaren. När ull filtat sig så finns det ingenting man kan göra för att få den till att bli “ofiltad” igen.

Lång livstid och möjlighet till maskintvätt

Men varför går det då att tvätta vissa ullkläder i maskin, medan andra måste handtvättas? Det beror på att ullen har blivit behandlad med en så kallad superwashbehandling som gör ullen extra tålig och slitstark. Detta var något man började med på 1950-talet när tvättmaskinerna blev mer populära och efterfrågan på material som gick att maskintvätta ökade. Det var bland annat på grund av tvättmaskinernas intågande som syntetiska fiber som polyester blev populära. För att kunna stå sig i konkurrensen mot syntetkläderna utvecklades en teknik som gjorde att ullen inte filtade sig vid tvätt i tvättmaskin.

Det finns olika sätt att behandla ull så att den går att maskintvätta. Den vanligaste metoden kallas Hercosett och utvecklades i mitten av 60-talet av ett australiensiskt ullföretag. Med denna metod behandlas ullen i två steg. Först doppar man ullen i stora bassänger som innehåller en vattenbaserad klorlösning med 3% klor. Klorbadet gör så att ytan på ullfibern, alltså epidermisfjällen, jämnas ut en aning och blir lite mjukare. Efter klorbadet rengörs ullen från kloret. Efter det tillsätter man Hercosett 125 för att jämna ut fibrerna ännu mer. Hercosett 125 är en vattenresistent nylonbaserad polymer som lägger sig som en tunn hinna över epidermisfjällen vilket gör att de inte kan expandera och därför tovar sig inte ullen. Efter det så torkas ullen och lindas ihop till så kallade bumps* på ungefär 10 kg.

*tänk hur sockervadd ser ut när det är spunnet på en pinne. Ungefär så ser en ullbump ut.

En del tror att Hercosett 125 gör att ullen förlorar dess unika fuktabsorberande och värmande egenskaper, men behandlingen lägger ett så pass tunt lager över ullfibern att fiberns unika egenskaper fortfarande fungerar.

FÖR- OCH NACKDELAR MED BEHANDLINGEN

Att behandla ull med en superwashbehandling har både för- och nackdelar. Fördelarna med superwash är att ullen blir mer tålig och slitstark och att den går att maskintvätta i höga temperaturer. Detta är framförallt viktigt i kläder som används inom olika yrken där det finns risk att skadliga bakterier som kan göra människor sjuka fastnar i kläderna, exempelvis inom Försvarsmakten.

Nackdelen är att behandlingen inte är den bästa sett ur ett miljöperspektiv. Framförallt har det varit debatt kring den första delen av behandlingen, det vill säga klorbadet och framförallt utsläpp av halogenerade organiska föroreningar (AOX). Risken för utsläpp av AOX kommer till största delen från pappers- och massaindustin där Hercosett används för att stärka upp bland annat blöjor och tepåsar så att dessa inte ska bli en kladdig massa i blött tillstånd.

Risk för utsläpp kommer även från avfallshantering, avloppsvattenrening samt klorering av dricksvatten och simbassänger. Liksom de flesta kemikalier har AOX har en stor miljöpåverkan om det kommer ut i naturen. Därför är det viktigt att hanteringen av klor sker på ett säkert sätt i slutna system. Vi har en konstant dialog och gör regelbundna besök hos producenterna för att säkerställa att ullen vi använder kommer från en hållbar beredning där inget farligt avfall släpps ut i naturen.

Vi har en pågående utredning för alternativ till superwashbehandlingen. Utmaningen ligger i att hitta en metod där vi kan behålla samma kvalitet och tvättråd på våra produkter som vi har idag.