Att uppleva den svenska fjällkedjan - en vandring på 130 mil under 76 dagar

Efter att 2109 ha vandrat Abisko-Kvikkjokk en sträcka på 21 mil, dubblades sträckan 2020 med Kungsleden på 42 mil. Våren 2021 tog Katrin och dottern Elva första stegen på deras hittills längsta vandring. I slutet på maj påbörjade de vandringen längs med Fjällfararnas Gröna band, en sträcka på 130 mil som tar dem genom den svenska fjällkedjan från Grövelsjön till Treriksröset under 76 dagar. Här kommer du kunna ta del av deras reflektioner under resan och du kan också följa deras vandring på instagram: @make.memories.toghether

 

En uppdatering från den första vilodagen i Gäddede

Gröna bandet, 130 mil & 76 dagar

Ibland i vardagen känns det som veckorna springer förbi, då vill jag oftast bromsa lite och tänker mig stundtals bort till fjällvandringar jag och dottern gjort och planerar ständigt på nya äventyr. För det är mitt bästa sätt att stoppa tiden för en stund. Där ute på vidderna finns ingen tid, bara naturens rytm, solens gång i väder & vind. Att vara ute i flera veckor gör som bäst för att riktigt på djupet landa i sig själv, långt bortom mobiltäckning och jobbmail. Finaste av allt för mig är att få dela allt med dottern min och är så glad hon uppskattar och njuter lika mycket som jag där ute på vidderna, i väder och vind.

I år vandrar vi tillsammans Fjällfararnas gröna band, en 130 mil vandring, längsmed hela vår svenska fjällkedja igenom vårt Sapmi. Från Grövelsjön till Treriksröset, eller i motsatt riktning. Om 10 dagar har vi nått halvägs på vår vandring och allt känns verkligen toppen. Så tacksam för allt vi upplever, så mycket nytt var dag. Att gröna bandet är precis så fritt som jag vill är toppen. Det är absolut ingen tävling, man väljer själv start datum och i vilken riktning man önskar vandringar, söderut eller norrut. Man väljer också själv sina färdvägar och i reglerna finns endast ett par orterna som man ska passera igenom eller väster om, just för att hålla sig till fjällkedjan.

Vi valde att vandra norrut, med start i Grövelsjön, just för att vi startade vandringen så tidigt och våren kommer naturligt tidigare här söderut, snön smälter snabbare och vaden blir mer hanterbara tidigt på säsongen mm. Sen har vi också gått en stor del av de nordligaste delarna tidigare i riktningen söderut, så i år får vi där på samma sträckor uppleva leden på nytt genom nya vyer i motsatt riktning.

Vi har haft fantastisk tur med vädret nu våra 3 första veckor på gröna bandet, sol och klarblå himmel var dag första 14 dagarna, sån väldig lyx när man tältar och allt torkar på nolltid. Enklare att handtvätta kläder och annat praktiskt. Det var också endel stora vad där i starten vilket var toppen när vädret var varmt, i ett vad nådde det iskalla vattnet mig till revbenen, extra tacksam där och då att kläder och skor var torra igen på 90 minuter, vi tog en lång lunch och värmde oss i våra woolpower underställ. Myggfritt hade vi också första veckorna, underbart. Visst har vi också blivit rejält vindpinade och skorna har varit totalt genomblöta precis var dag. Snölegor och väldigt mycket myrmark gör sitt. Fötterna mår trots allt fantastiskt fint vilket jag är otroligt tacksam för, men visst känns det i fötter och ben vid dagens slut att dem fått jobba rejält, speciellt de dagar vi gått bortåt 3,5 mil.

Idag har vi haft vår första vilodag. Istället för att vandra har vi skrubbat oss rena, tvättat kläder och fyllt både magen och våra ryggsäckar med så mycket kalorier vi bara kan. Imorgon bär det av igen mot nästa etapp norrut.

Det är en underbar frihet att få vara på väg på ny stig var dag, slå läger precis där man vill. Somna till ljudet av ny porlande bäck var natt, njuter i allt, här och nu.

Uppdatering: Halvvägs längs Gröna bandet

Det är så fint att få vara ute på vandring en längre period, alla små rutiner blir en självklarhet i enkelheten här ute. Friheten i att allt (det lilla) man behöver, det har man i ryggsäcken och väder och vind är det bara att ta vad som bjuds på.

Nu har vi kommit lite mer än halvägs längs vårt Gröna band, ca 75 mil har vi vandrat och just nu har vi kommit upp till Kungsleden. Denna led vandrade vi förra sommaren, den är så vacker och så väldigt lätt att vandra och följa, lyxigt lätt nu när vi bitvis gått i oledade terräng. Det är faktiskt nu första veckan som våra skor är helt och hållet torra hela dagarna. Det har varit mycket myrmarker och snösmältning var dag upp sen starten, så extra lyxigt med spänger och broar här på Kungsleden. En annan väldigt lyxig sak jag är väldigt tacksam för är att vi hela vägen upp nu fram till Hemavan varit helt och hållet själva ute på vidderna och det är guld värt och ger oss så mycket. Inte någon eller något annat tält sålångt ögat når, precis allt för oss själva, obeskrivligt!

En väldigt fin höjdpunkt på vandringen upp var att vi tog en avstickare på ca 3 mil och vandrade till Borgafjäll och träffade en lika vildmarks förtjust släkting. Har velat träffa honom sen jag själv var liten, så det var väldigt fint. På vandringen mot Borgafjäll, precis just på sommarsolståndet fick vi uppleva magiskt fina sjön Sannaren i både dimma, regn och sol, också det en väldigt härlig stund för oss.

Efter besöket i Borgafjäll vandrade vi till Klimpfjäll, där vi njöt av färska jordgubbar och firade midsommar i solen halvägs uppe på fjället igen.

Den tuffaste delan hittills har nog både för mig och dottern också varit en av våra absoluta favoriter. Den delen var när vi gick en heldag oledat på berget Aamera invid Skalvattnet, fantastiska vyer och det blev pirrigt nära Norska gränsen. Vi stod länge invid ett av dem gula stora stenrösena som finns mitt emellan gränserna, det var lite som att stå inför Treriksröset. Detta var hittills den mest krävande dagen, vi vandrade i 14 timmar inkl härliga njutningsfulla pauser, det som var tuffast var att ta oss över höjden nära Arevattnet, det tog 4 timmar upp och nerför, väldigt högt och brant + att det började hagla och blev kallt där uppe. Nerför var nog svårast, då stenarna blev hala. Vi slog läger sent den dagen men fick beskåda midnattsolen på bergstoppar + en regnbåge och där och då var den tuffa bestigningen värt precis alla steg.

Vi väljer varken den snabbaste eller lättaste vägen upp till Treriksröset utan vi väljer den som ger oss mest.

Något vi ser fram emot är Sarek som vi nu om ett par dagar ska gena igenom, oledat och massvis med vad.

Idag dag 39, vi är i Jäkkvik och har vår 3:e vilodag sen starten, nu nyduchade, tvättat kläder och magarna och ryggsäckarna påfylld med gott. Imorgon bär det av norrut igen, då passerar vi polcirkeln, första roddleden blir det redan i morgonbitti och det ser dottern väldigt mycket fram emot, hon som ror oss över. Vi har haft 6 dagar nu med temperaturer runt +30, utmanande varmt då det varit sol dygnet runt, svårt att hitta skugga, vindstilla och väldigt sällskapliga mygg. Vi har svalkat oss med att hälla kallt vatten över håret vid var bäck vi passerat. Imorgon väntas regn, behövs för det är torrt ute.

Nu ska vi ut på vidderna igen, ljuvligt!

Fjällfararnas Vita & Gröna band

”Vår skandinaviska fjällkedja med sina dryga 130 mil erbjuder det mesta av det som många skulle kalla riktig vildmark. Att för egen maskin färdas hela dess längd har blivit en klassiker. Ett genomförande är ett kvitto på en mängd kunskaper om och erfarenheter av att vistas ute under lång tid ute i fjällvärlden. Men också på egenskaper som omdöme, uthållighet och kamratskap.

Tanken med banden är att man med egen kraft tar sig från Grövelsjön i söder till Treriksröset i norr, eller tvärtom. Färden skall genomföras som en sammanhängande tur utan längre uppehåll och utan hjälp utifrån (t.ex. med skoter utkörd mat m.m. till fjällfararen ute på tur). Turen kan genomföras året om. Bandens färg anger vilken säsong som turen genomförts. Miljö-, natur och kulturhänsyn ska vara både en ledstjärna och en självklarhet.”  Läs mer om Vita Gröna Bandet här.