Fem tips för att lyckas med friluftsliv för barn

Text: Viktor Lidin    Foto:Viktor Lidin

Jag: Ni kommer väl ihåg första regeln när man fiskar va? När man fiskar får man äta kakor.
Lo: Men, vet du vad den andra regeln är?
Jag: Nej
Noa: Ja! När man fiskar så dricker man oboy i båten!
Lo: Nej, då är det den tredje regeln. Den tvådje är att när man fiskar ska man ha mysigt!

Det här samtalet mellan mig och barnen ägde rum i bilen när vi var på väg upp till Olden för att tälta. Barnen var fyra år gamla och även om de var små var det inte deras första tältnatt. Jag som sitter och plitar ner några av våra erfarenheter heter Viktor och ligger bakom instagramkontot @enkasakaffe. Med mig på fjället är oftast min fru Jenny, vår hund Dimma och, på senare år, våra två barn Lo och Noa.

Var flexibel och anpassningsbar

Att ha med barnen ut i skogen och på fjället har alltid varit naturligt för oss. Men, vi har förstått att det kanske inte är alla som känner likadant. Visst, det är inte alltid helt okomplicerat att tälta med små barn. Det kan ibland kännas krångligt att få med alla saker, eller att ens komma ihåg allt som ska med. Jag vet inte hur många gånger vi startat bilen, åkt 500 meter, för att sen vända och hämta något vi glömt. Ett exempel är från en gång då vi skulle åka slalom i Gräftåvallen och när vi kommit fram till backen inser vi att vi glömt Los jacka. Som tur var, i detta fall, städar vi bilen så sällan och långt in i bagaget hittade jag min dunväst. Jag tog västen själv och min egen skaljacka lyckades vi snöra ihop så pass att Lo kunde ha den. Visst, hon såg ut som en lila flygekorre när hon kom störtande ned för backarna men skiddagen var räddad!

Jag tror att min och Jennys lärokurva och anpassningsförmåga har följt barnens då vi av någon anledning ofta finner oss i såna här situationer. Det får nog vara första tipset. Att vara anpassningsbar och flexibel. Vi har kommit fram till att det blir sällan som planerat, men det löser sig oftast ändå. Vi har en grundplan men den är aldrig huggen i sten, och blir det något som avviker från planeringen är det lättare att tänka om och anpassa sig. Det funkar i alla fall för oss.

Planera efter förutsättningarna

Idag är barnen snart sex år gamla och vana att vara ute. Vi gör fortfarande kortare, men även längre turer nästan varje helg. När vi för ett tag sen var ute och fiskade med en vän och hans barn fick vi frågan hur vi gör för att få med oss hela familjen ut så ofta. Jag blev först förvånad över frågan då han för mig är en person som också är ute med sina barn ofta. Jag sneglade mot Jenny medan jag funderade och svarade: Ja, vi ger dem nog inte så mycket till val. Jag har funderat över mitt ordval och det är givetvis inte så att vi tvingar dem att göra något de inte vill. Det handlar snarare om att vi aldrig presenterat det alternativet att istället vara inne eller kvar hemma. Det har blivit så naturligt att vara ute att något annat alternativ finns inte. Med det sagt så ger vi dem nog inget val men, nu är de som sagt sex år gamla och för oss har det blivit naturligt att vara ute.

Idag säger jag, med stolthet i rösten, att vi gett våra barn en så bra grund att stå på att turerna kan bli längre och mer utmanande till allas vår glädje. Vi började smått, har successivt flyttat gränsen för vad som är möjligt och vi fortsätter hela tiden att utmana både oss och barnen. Det tror jag är en nyckelfaktor när det kommer till att tura med barn. Här kommer därför mitt andra tips. Kanske står du inför en semester där ni för första gången ska leta er till fjälls och kliar dig i huvudet över hur det ska gå till? Oroa dig inte! Att ha med sig barnen ut är lika enkelt som det är roligt.

Grunden är, som jag varit inne på tidigare, att planera efter förutsättningarna. När barnen var tre år gamla vandrade vi en sträcka på 1.5 km för att sedan slå läger och tälta. Barnen gick så långt de orkade och sen bar vi dem. Turen skulle då inte vara längre än att vi kunde bära både barn och packning hela vägen. Om vi istället hade planerat utifrån att de måste gå hela vägen själva så hade vi inte nått målet den dagen. Vi peppade och lockade dem givetvis att gå så mycket de orkade men när lusten och orken började tryta lyfte vi upp dem och det utan något tjafs från vår sida. Genom att göra på det här sättet blir det roligare för alla. Barnen behöver inte lida sig igenom en vandring som är för jobbig och vi behöver inte, med suck och stön, lyfta upp dem för att bära den sista biten. Win-win!

Ha alltid en plan B

Mitt tredje tips är att alltid ha en bail-out plan. En plan B som åtminstone är lättsammare än att åka hela vägen hem till Östersund igen. Eftersom vi ofta rör oss i trakterna runt Olden i Offerdal är oftast vår Plan B, min farmor. Skulle det köra ihop sig totalt med vädret, eller att det bara blir för jobbigt, går det alltid packa ihop, sätta barnen på axlarna och åka dit. Vi har aldrig behövt använda vår plan B. I själva verket handlar det kanske mer om en trygghetskänsla för oss. Likväl så är det ändå viktigt. Om vi känner oss trygga kommer barnen känna sig trygga. Enkelt va? Detta förändras sen i takt med barnens utveckling. Ett exempel på det är när vi skidade runt ett fjäll. Ju närmare halvvägs vi kom desto längre blev det att vända om och skida tillbaka. Då var istället vår plan B att barnen kunde tolka efter oss eller hunden. Man får känna sig för, och ta med i beräkning vad både barnen och vi vuxna känner oss bekväma med.

Bra på fötterna och extrakläder

Det fjärde tipset för en lyckad tur med barn handlar om kläderna. Eller, som det kan bli ibland, avsaknaden av lämpliga kläder. Om du själv har barn så kommer du att förstå vad jag menar. Hur många gånger har man inte försökt få på barnen en jacka på våren. Ni vet, då när solen tittar fram och barnen verkar tro att det är sommar trots att snödrivorna inte tinat bort ännu. Eller för att inte tala om klädvalen som ibland är direkt hämtade från en disney-film. Det här är ett litet gissel men det går att komma runt det. Vi vill givetvis att barnen ska vara klädda ordentligt men om de vägrar att ge med sig så går det alldeles utmärkt att fjällvandra i prinsessklänning. Det är inga problem alls! Jag menar, vem skulle inte vilja vandra över fjäll och myrar, iklädd Elsa-klänning, och nynna på ”vill du inte ut och leka..”? Knepet är att ta med ullunderstället och skalkläderna i ryggsäcken så när vädret slår om eller temperaturen faller så är det bara att byta om. Det vi aldrig kompromissar med är däremot vad de har på fötterna. Ullsockar är guld värda och byt för guds skull ut de plastiga sulorna i stövlarna till riktiga ullsulor. En rolig och lekfull dag kan lätt bli förstörd av blöta och kalla fötter. Där vill vi ligga steget före istället för att ta med ombyte. De handlar om att både ge och ta. Elsa-klänning tillsammans med gummistövlar är trots allt en riktig modefluga!

Det här med ull då? Det skulle säkert gå att skriva en uppsats om ull som börjar klia på barnen så fort man drar ut byrålådan. Så är det givetvis med våra barn också. Även här blir det lite ge och ta för vi har lärt oss att när plaggen väl sitter på så går det oftast bra. Därför tar vi ibland med dem i ryggsäcken och byter om när det behövs istället för att tvinga på dem kläderna hemma. Något som de däremot älskar är sina woolpowertröjor. Dem med dragkedja, Full Zip Jacket alltså. Det är ”woolpowertröjan” i vår familj och förmodligen ett av de bättre klädinköpen vi gjort till barnen. Under våren, om vädret tillåter, använder de ofta tröjorna istället för en jacka. Under vintern är de nästan alltid på, eller i alla fall med i ryggsäcken som reserv. Här vill jag verkligen slå ett slag för att låta barnen använda även de dyrare kläderna. Vi har ju köpt dem för att barnen ska vara bra klädda och kunna leka utan att bli kalla. Låt dem ha den där bra ulltröjan på förskolan och låt den bli sliten. Det gör att den används oftare och kanske till och med blir en favorit! Den blir dessutom ännu finare med lite patina.

Gör det enkelt för er!

Nu hoppas vi på en fin sommar med mycket kvällsfiske i ån, och förhoppningsvis en handfull tältnätter tillsammans med barnen. Kanske kan fjällvandringarna bli längre, kanske bestiger vi någon vacker fjälltopp, eller så kanske vi tältar bredvid bilen. För det är mitt sista råd. Att göra det enkelt för sig. Allt behöver inte vara det man vill lägga upp på Instagram, alltså höga fjäll eller milsvid utsikt och solnedgång. Istället så kanske den allra första natten i tält blir hemma på tomten eller precis bredvid bilen på något fint ställe. Det blir oftast bäst när myset och inte kilometerna står i fokus.

Ha nu en riktigt bra sommar. Utforska närområdet, spendera tid utomhus med familjen, ta hand om varandra och så snart det är möjligt igen så är du varmt välkommen till Jämtland!